Dagen till ära, en Fredag den 13:e som vi kommer bli varse om skördade sitt offer. Matchen lagd på Heden mot Alealiber IF, 19:30. Samling sker, truppen är laddad. En sprallig känsla i kroppen. Ungefär som ett barn som väntar på Julafton. Alla är närvarande. Johan Lövet Lövgren som för dagen har äran att ta platsen mellan stolparna, börjar gräva efter målvaktströja. Hittar en XL och Large. ”Men utbrister glatt och självsäkert, idag skall motståndarna få fasa mina muskler. Ge mig en medium tröja så musklerna flexar!” Vi andra får självklart en otrolig taggad känsla när målvakten visar vägen i en slimmad tröja alá Handbolls-VM 1993 som skulle få klassiska Per Carlén att rycka på ögonbrynen.
Ut på plan, men vi saknar vår minsta lirare. Den lille, snabba, ettriga strikern Rasmus. Alla letar, oron sprider sig. Vad händer, var e han? Till matchstart så finns ingen Rasmus att infinna. Detta skapar en viss ostabilitet i början av matchen som leder till en sämre start än väntat. Laget som sett ut som en maskin genom 2021, får inte till det. Efter en hemsk felpass i backlinjen av vår normal stabila spelare utan namn (men han är väldigt stark mental coach). Rycker Alealbier fram och placerar in 1-0. Hela laget blir taget på sängen. Vi fortsätter, rullar boll och kliver upp i banan. Men plötsligt tappar vi det igen och efter misstag så kliver återigen Alelaiber fram och placerar en boll i nätet bakom skräckinjagande Lövet. Runt denna tid börjar vi fundera om den tighta tröjan verkligen ger fördel eller faktiskt lockar fram motståndarna till närhet med vår målvakt istället….
Bollen rullar fram till mittlinjen, axlarna hänger. Lite ofattbart hur detta kan ske.
Skam den som ger sig. Undertecknad gör en rotation i laget. Höiby kliver upp i banan, undertecknad kliver ner och hoppas få mer boll i mittzon och mindre offensiv backlinje.
Vi bygger spelet mer och mer. Vi kliver fram, skapar chanser. I motståndarnas mål finner vi den två och en halvt meter långa målvakt som får stå dubbelvikt för att få plats under målribban. Han lyckat tillsammans med sina backar hålla stopp på vårt anfall. Arvid som normalt snurrar upp kommer ingenvart. Efter många försök så skjuter herr Höiby ett skott som faktiskt träffar mål och inte himlens fina blå färger, då kliver vår pansarvagn fram från Backlinjen. Martin Olsson. Med bestämda steg driver han fram och bestämt trycker in bollen i nätet bakom denna gigant till målvakt. 2-1 va där. Känslan av nu vänder det va klart. Energin spritte i laget. Oscar och Martin hoppade i ring av glädje hållandes i hand som fick känslan av sommarkärlek spira.
Vi driver på, skapar mer och mer. Aelaliber kommer knappt över halva plan. Christian vaknar till liv får tag i bollen i närhet av straffområdet. Med sin kvickhet har vi flera gånger sätt Christian trolla runt och smaska upp bollen i nättaket med stil. Precis när han skall göra bort sin motståndare kliver herr Höiby fram och snor bollen från Christian och placerar den lätt i mål. Vi hyllar självklart målgöraren och uppmanar Christian att sluta söla med bollen i framtiden och komma till avslut…. :-D
Strax innan halvlek driver Martin Olsson fram igen, målet va tydligt. Trycka sig fram och mata in bollen i mål som en plog. Men en spelare i motståndarlaget har inte samma vision. Kliver på om och om igen vilket resulterar i en smäll där spelaren landar på Martins fot. Ett par rejäla härliga politiskt korrekta grodor hoppade ur Martins mun av irritation. Frispark och Höiby kliver fram. Alla motståndare är packade framför mål. Höiby smäller bollen in i det blå igen, tyvärr.
Halvlek framme. Tydligt budskap från Anders till laget. ”Fan va jag missar idag!” Sedan lämnar han över till undertecknad som tydligt markerar. ”Ge fan i att ge bort bollen….” Vilket vi bestämmer oss för att göra.
Vindarna var med oss. Glädjen va stor. Men ack den som tar ut segern i förskott. Återigen slarvar vi. Är lite för självklara offensiva och tappar en kontring. Borg som normalt inte släpper förbi något, som är som en gigant i försvarspelet har inte sin dag och den slippriga Alealiber spelaren smiter förbi vid kortlinjen, Majqvist försöker kliva fram för att stötta men blir snöpet förbispelad till en annan anfallare som kan placera in 3-2. Det va tungt mycket tungt.
Martin Olsson tar ett byte, springer ett par minut för att snart inse att foten inte håller. Får kliva av. I sin uppgivenhet hittar han en kall väska vid sidlinjen med någon burk med gul vätska i. Vi hör ett litet lätt ljud ”pssst” och så ser vi en avkopplad Martin stänga ner sitt deltagande för dagen. Handduken va inkastad.
Borg och Majqvist får därmed hålla koll på backlinjen resten av matchen själva. Med tanke på fysträningen har varit lite sporadiskt i denna duo, såg det inte lovande ut försvarsmässigt. Trots storlek L på dessa tröjorna som satt mer åtsittande än en M på herr Lövet va det inte tillräckligt för att skrämma bort motståndarna, vi insåg vi fick faktiskt kliva fram och gräva upp energireserven ur kistan.
Men när allt såg mörkt ut så kommer öppningen, återigen spel på motståndarnas planhalva i stora delar. Som tillslut resulterar i ett planerat flipperskott från Isacsson som studsar på ben och sedan stople in. 3-3 va härlig känsla. Alla fira och återigen hörde vi ljudet ”pssst” från sidlinjen som firande.
Vi fortsätter kontrollera matchen och Christian börjar vakna igen efter chocken när Höiby snodde bollen. Glider i klassisk Christian stil runt på kanten som den smidiga atlet han är, fram längs kortlinjen och skall enkelt placera bollen i sidled till Höiby för enkelt mål. Men lyckas träffa backen, varpå målvakten faller handlöst till marken och bollen rullar i slowmotion över honom och in i mål. Christian fick sitt mål och kan med sitt patenterade leende glida tbx till mittlinjen.
De sista minuterna bestod av passningsfotboll mellan Borg, Majqvist och Lövet. Ca 823 passar skedde innan bollen behövde spelas upp.. Inget roligt att rapportera och slutsignalen visade en comeback som får Heden att skaka.
Plus i kanten idag till vårt nya stjärnskott, Christian Skog Hassléus. aka illern. Då han rör sig frenetiskt och energiskt, konstants spelbar och sätter press på ett enormt sätt på motståndarna.
Firandet fortsatte till Glenns sportbar, bortsett från ett romantiskt par som satt i vit skjorta och vit klänning och höll hand tvärs över bordet, så va det väldigt härlig pub känsla för segerfesten. Vi kan informera att fredagskvällar på Glenn är en upplevelse om man vill se Jurassic Park Live ”men Ingela, du skall veta jag uppskattar verkligen dig” kommentarer mellan kollegor skapade rätt känsla för kvällen. Troligen hade det fina paret missat ”pm:et” att Glenn inte är Göteborgs mest romantiska restaurang…
Åter match Tisdag den 17:e maj på Landvetter IP mot Lekstorp.
Tyvärr utan vår stjärna Martin Olsson, då han ådrog sig ett benbrott i foten. Inte många som går in och kör ett byte med bruten fot.. Men det är där man ser skillnad på krigare och mes. All kärlek till Martin och önskar en snabb rehab!
// Fredrik ”tunnelkungen” Majqvist
